En arbetsbristdrabbad arbetstagare hos ett pastorat erbjöds att välja mellan tre tidsbegränsade anställningar som han tackade nej till. Han sades därefter upp på grund av arbetsbrist. Fråga om arbetstagaren sagts upp i strid med 7 § anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna i 22 § samma lag. Arbetsdomstolen har funnit att arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott då domstolen gjort bedömningen att inget av omplaceringserbjudandena var skäligt då arbetstagaren genom omplacering enligt turordningsreglerna hade kunnat beredas fortsatt arbete, eftersom domstolen kommit fram till att han hade tillräckliga kvalifikationer för ett arbete som en annan anställd med kortare anställningstid hade. Även fråga om arbetstagaren haft rätt till ekonomiskt skadestånd för tid han studerat med studiestartsstöd.