Uppläggning av fyllnadsmassor i ett vattenområde ansågs inte vara markavvattning ----- En tomtägarförening lade fyllnadsmassor i ett område som delvis utgjorde ett vattenområde utan att först inhämta tillstånd till åtgärden. Länsstyrelsen ansåg att åtgärden var att betrakta som markavvattning och förelade föreningen att vidta rättelse genom att ta bort massorna. Mark- och miljööverdomstolen fann att utfyllnaden inte utförts för att sänka vattennivån i området eller för att förbättra avvattningen av marken och att syftet inte heller varit invallning till skydd mot vatten. Ett väsentligt syfte med utfyllnaden får istället anses vara att tillskapa en markyta som man med större lätthet kunde vistas på. Mark- och miljööverdomstolen instämde därvid i mark- och miljödomstolens bedömning att den utfyllnad som föreningen vidtagit inte var att betrakta som markavvattning enligt definitionen i 11 kap. 2 § 4 miljöbalken och att utfyllnaden inte på den grunder kunde anses vara tillståndspliktig markavvattning.