Avfall eller biprodukt ----- En anläggning för kross och masshantering anmäldes med utgångspunkt i att massorna, som skulle uppkomma i olika infrastrukturprojekt, skulle klassas som biprodukt, inte avfall, med följd att verksamheten inte skulle vara tillståndspliktig (15 kap. 1 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att massor som grävs upp eller på annat sätt tillkommer i samband med infrastrukturprojekt i och för sig kan utgöra en biprodukt (se EU-dom¬stolens mål C-238/21 Porr Bau). Bedömningen av vad syftet med massorna är och därmed om de kan anses utgöra en biprodukt måste som utgångspunkt göras i samband med att massorna tillkommer och således hos den aktör som producerar dem. Anmälaren skulle i detta fall ta emot massorna för viss bearbetning på annan plats. Någon uppgift om vad syftet var med massorna hos producenten hade inte lämnats. Det var även oklart varifrån massorna kom vilket medförde osäkerhet kring massornas beskaffenhet. Vid en samlad bedömning fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte var klarlagt att massorna uppfyllde samtliga villkor för att utgöra en biprodukt. Frågan om verksamheten var tillstånds- eller anmälningspliktig skulle därför avgöras med utgångspunkt i att det var avfall som skulle hanteras.