A, kommunalråd, och B, anställd i ett av kommunen helägt aktiebolag, har i sin tjänsteutövning bjudits på utlandsresor av ett företag. A:s resa har ansetts som en otillbörlig förmån i den mening som avses i 20 kap. 2 § brottsbalken. B har i förevarande sammanhang ansetts vara att betrakta som offentlig funktionär. Åtalet mot B har dock ogillats, eftersom det inte blivit styrkt, att B varit införstådd med att resan bekostades av annan än arbetsgivaren.