I en anställningsskyddstvist har part gjort invändning om att en skiljeklausul utgör rättegångshinder. Tingsrätten har funnit att invändningen om rättegångshinder framställts för sent och att på grund härav rätten att göra invändning är förfallen samt att partens yrkande därför inte föranleder någon vidare åtgärd från tingsrättens sida. Parten har överklagat tingsrättens dom och har i samband med överklagandet yrkat att motpartens talan skall avvisas. Som grund härför har parten åberopat att invändningen om rättegångshinder framställts i tid. - Arbetsdomstolen finner att vad tingsrätten uttalat får uppfattas som ett beslut om avvisning av rättegångsinvändningen och att parten varit berättigad att föra talan mot beslutet i samband med överklagandet av domen. Domstolen kommer vid en prövning av rättegångsfrågan till samma slutsats som tingsrätten, nämligen att partens invändning om rättegångshinder hade framställts för sent. Partens yrkande om avvisning av motpartens talan lämnas därför utan bifall.