Talerätt i mål om tillstånd till vindkraftsanläggning ----- Länsstyrelsen lämnade ett bolag tillstånd enligt miljöbalken att driva en gruppstation med 3-5 vindkraftverk med en sammanlagd uteffekt av mindre än 10 MW. Beslutet överklagades av en grupp närboende som avvisades av miljödomstolen som ansåg att ingen av de klagande var berörd på ett sådant sätt att klagorätt förelåg. Samtliga klagande bodde på ett avstånd av cirka 1,6 km till 3 km från vindkraftverket och var enligt miljödomstolen därmed bosatta utanför störningsområdet. Miljööverdomstolen (MÖD) hänvisade till praxis från Högsta domstolen (t.ex. NJA 2004 s. 590 I och II), som fastslagit att rätten att vara part och överklaga skall tillkomma varje person som kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet genom den verksamhet för vilken tillstånd söks, om risken för skada eller olägenhet rör ett av rättsordningen skyddat intresse och inte är enbart teoretisk eller helt obetydlig. De klagande uttryckte oro för buller och solblink / skuggning. MÖD fann mot bakgrund av vad de klagande anfört i målet att de olägenheter de gjort gällande inte var endast teoretiska eller helt obetydliga och att de därmed hade rätt att klaga på länsstyrelsens beslut.