Tillstånd att anlägga järnvägsbro m.m. ----- Huvudfrågan i målet var om byggandet av en järnvägsbro i sin helhet skulle betraktas som tillståndspliktig vattenverksamhet eller om det kan lämnas tillstånd särskilt för uppförandet av de två fundament och stöd för bron som direkt berör vattenområdet. Brokonstruktionen var totalt sett närmare en kilometer lång och passerade vattenområdet endast på en sträcka av ca 60 meter drygt 30 meter över vattenytan. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att det framstod som mest naturligt att betrakta bron i sin helhet som en och samma anläggning för vilken det krävs tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken (1998:808). När det gällde storleken av prövningsavgiften anmärkte MÖD att en miljödomstols arbete med rent rättsliga överväganden normalt inte bör ingå i det som avses med uttrycket "prövningens omfattning" i 9 kap. 3 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, men att det måste beaktas att fastställandet av den slutliga avgiften med nödvändighet sker efter en tämligen skönsmässig bedömning.