Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En av dem var gravid. Sedan en annan av kvinnorna erhållit anställningen har uppkommit tvist mellan Jämställdhetsombudsmannen och landstinget i frågan huruvida landstinget genom att inte anställa den gravida kvinnan har gjort sig skyldigt till otillåten könsdiskriminering. Arbetsdomstolen har funnit att den gravida kvinnan förbigicks vid anställningen eftersom hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än den som anställdes. Arbetsdomstolen har vidare funnit att landstingets handlande inte har skett i strid med jämställdhetslagen i dess lydelse före den 1 januari 2001. Landstingets handlande har emellertid ansetts strida mot förbudet mot könsdiskriminering enligt det inom EU antagna s.k. likabehandlingsdirektivet. Artiklar i detta direktiv har av Arbetsdomstolen ansetts vara direkt tillämpliga i tvisten (s.k. direkt effekt). Landstinget har med en analog tillämpning av 25 § jämställdhetslagen förpliktats att utge allmänt skadestånd till den förbigångna kvinnan.