Fråga om en förskolas omgivningspåverkan utgjorde skäl att upphäva en detaljplan ----- I mål om en detaljplan har Mark- och miljööverdomstolen funnit att kommunen har visat att det finns förutsättningar att etablera en förskola i närheten av bostäder som inte nödvändigtvis innebär att verksamheten medför någon sådan betydande olägenhet som avses i 2 kap. 9 § PBL. Förskolor utgör en naturlig del av en stadsmiljö och gränsen för vad som utgör betydande olägenheter i fråga om ljud från sådana verksamheter måste anses vara relativt hög, särskilt i fråga om förskolor i storstadsmiljöer. Eftersom ljudnivån i hög grad beror på hur verksamheten bedrivs är det, till skillnad från t.ex. trafik- eller industribuller, svårt att göra realistiska beräkningar av ljudnivån i förväg. Förskolans storlek och omständigheten att den planlades nära intilliggande bostäder medförde att kommunen borde ha redogjort för hur förskolan kunde förväntas påverka omgivningen samt ha gjort en bedömning av den omgivningspåverkan. De uppgifter som kommunen hade inkommit med till Mark- och miljööverdomstolen, i förening med vad som angavs i planhandlingarna, ansågs dock tillräckligt för att bedöma förskolans omgivningspåverkan. I den prövningen fann Mark- och miljööverdomstolen att det inte fanns skäl att upphäva detaljplanen med hänsyn till regleringen i 2 kap. 9 § PBL.