Rättshjälp — din rätt till juridiskt stöd

Vad är rättshjälp?

Rättshjälp är ett statligt stöd som regleras i rättshjälpslagen (1996:1619). Syftet är att säkerställa att alla medborgare ska kunna ta tillvara sina rättsliga intressen, oavsett ekonomisk situation. Staten betalar alltså en del av dina advokatkostnader om du uppfyller kraven.

Rättshjälp kan beviljas i de flesta typer av rättsliga angelägenheter — civila tvister, familjerätt, förvaltningsärenden och i vissa fall brottmål. Det handlar inte om att staten betalar allt, utan om att du får en subventionerad kostnad baserad på din betalningsförmåga.

Det är viktigt att skilja rättshjälp från andra former av juridiskt stöd. Rättsskydd via hemförsäkring, offentlig försvarare i brottmål och offentligt biträde i vissa förvaltningsärenden är separata system med egna regler och förutsättningar.

Vem har rätt till rättshjälp?

Rättshjälp kan beviljas till fysiska personer — privatpersoner — som inte kan bekosta juridiskt bistånd själva. Företag, föreningar och andra juridiska personer kan normalt inte få rättshjälp, med undantag för dödsbon.

Grundkraven för rättshjälp är: du måste ha ett ekonomiskt underlag (i princip årsinkomst) som inte överstiger 260 000 kronor, du måste ha haft minst en timmes rådgivning hos en advokat eller jurist innan ansökan, och du får inte ha en rättsskyddsförsäkring som kan täcka kostnaderna.

Rättshjälp beviljas bara om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna med hänsyn till ärendets art och betydelse, tvisteföremålets värde och omständigheterna i övrigt. Det innebär att mycket enkla eller bagatellartade tvister kan nekas.

Du behöver inte vara svensk medborgare för att få rättshjälp. EU-medborgare och personer bosatta i Sverige har samma rätt. I gränsöverskridande tvister inom EU finns särskilda regler som kan ge rätt till rättshjälp även i andra medlemsstater.

Inkomstgränsen — 260 000 kronor

Det ekonomiska underlaget för rättshjälp beräknas utifrån din årsinkomst, din förmögenhet och dina försörjningsskyldigheter. Gränsen ligger på 260 000 kronor per år.

Beräkningen utgår från din bruttoinkomst minus skatt och socialavgifter. Hänsyn tas till underhållsskyldighet för barn — varje barn du försörjer minskar det ekonomiska underlaget med ungefär 15 000 kronor.

Förmögenhet räknas också in. Om du har tillgångar som fastighet, sparande eller andra värden kan det påverka bedömningen. Däremot räknas inte bostad som du själv bor i som förmögenhet, förutsatt att bostadens värde inte är oproportionerligt högt.

Om du är sambo eller gift görs bedömningen utifrån dina egna ekonomiska förhållanden — inte hushållets gemensamma inkomst. Det innebär att en person med låg egen inkomst kan ha rätt till rättshjälp även om partnern har högre inkomst, förutsatt att tvisten inte rör förhållandet mellan parterna.

Det är den inkomst du har vid ansökningstillfället som är avgörande, inte vad du tjänade föregående år. Om du nyligen blivit arbetslös eller fått kraftigt sänkt inkomst kan du alltså kvalificera dig.

Hur ansöker man om rättshjälp?

Processen för att ansöka om rättshjälp inleds med att du kontaktar en advokat eller jurist. Du måste ha minst en timmes rådgivning innan ansökan kan göras. Under rådgivningen betalar du en reducerad avgift — för närvarande 1 914 kronor inklusive moms per timme, men avgiften kan sättas ned baserat på din ekonomi.

Efter rådgivningen gör din advokat en bedömning av om du uppfyller kraven för rättshjälp. Om bedömningen är positiv skickar advokaten in ansökan till Rättshjälpsmyndigheten eller till den domstol som handlägger ditt ärende.

I ansökan måste du redogöra för dina ekonomiska förhållanden — inkomst, förmögenhet och försörjningsbörda. Du behöver styrka uppgifterna med intyg från Skatteverket, lönespecifikationer eller motsvarande handlingar.

Handläggningstiden varierar men ligger normalt på några veckor. Under tiden kan din advokat i brådskande fall påbörja arbetet med ärendet, som sedan täcks retroaktivt om rättshjälp beviljas.

Om ansökan avslås kan du överklaga beslutet. Det är relativt ovanligt att avslag ändras vid överklagande, men det kan vara motiverat om du anser att bedömningen av dina ekonomiska förhållanden är felaktig.

Vad täcks av rättshjälpen?

Rättshjälpen täcker i första hand kostnader för ditt juridiska ombud — advokatens eller juristens arvode. Arvodet beräknas utifrån rättshjälpstaxan, som för närvarande ligger på 1 914 kronor per timme inklusive moms.

Utöver ombudsarvode kan rättshjälpen också täcka: kostnader för bevisning (till exempel sakkunnigutlåtanden och vittnesersättningar), kostnader för utredning som behövs i ärendet, resekostnader för ombudet i samband med förhandlingar, och kostnader för medling om det är relevant.

Rättshjälp täcker däremot inte: motpartens rättegångskostnader om du förlorar målet, kostnader som uppstår innan rättshjälp beviljats (utom rådgivningen), böter eller skadestånd som du döms att betala, eller kostnader för verkställighet av domar.

Det finns också ärendetyper som normalt inte omfattas av rättshjälp. Dit hör ärenden som kan hanteras av myndigheter utan kostnad (exempelvis socialnämndens familjerätt vid enklare vårdnadsfrågor), tvister om värden under ett halvt prisbasbelopp (cirka 29 400 kronor 2025), och ärenden som redan täcks av rättsskyddsförsäkring.

Rättshjälpsavgiften — din egenandel

Om du beviljas rättshjälp betalar du inte hela kostnaden själv — men du betalar en rättshjälpsavgift som baseras på ditt ekonomiska underlag. Avgiften uttrycks som en procentandel av de totala kostnaderna.

Avgiftsnivåerna följer en trappa: vid ekonomiskt underlag upp till 50 000 kronor betalar du 2 procent, mellan 50 000 och 100 000 kronor betalar du 5 procent, mellan 100 000 och 120 000 kronor betalar du 10 procent, mellan 120 000 och 150 000 kronor betalar du 20 procent, mellan 150 000 och 200 000 kronor betalar du 30 procent, och mellan 200 000 och 260 000 kronor betalar du 40 procent.

I praktiken innebär detta att en person med en årsinkomst på 80 000 kronor som har advokatkostnader på 50 000 kronor betalar 2 500 kronor själv (5 procent). Staten står för resterande 47 500 kronor.

Det är din advokat som fakturerar dig rättshjälpsavgiften. Resten av arvodet betalas direkt av staten till advokaten. Du behöver alltså inte lägga ut pengarna och vänta på återbetalning.

Rättshjälp vs rättsskydd

Rättsskydd och rättshjälp är två helt skilda system som båda syftar till att göra juridisk hjälp mer tillgänglig. En viktig regel är att rättshjälp inte beviljas om du har en rättsskyddsförsäkring som kan täcka kostnaderna.

Rättsskydd ingår i de flesta hemförsäkringar och täcker vanligtvis 80 procent av ombudskostnaderna upp till ett tak på 150 000 till 300 000 kronor. Du betalar själv en självrisk på 20 procent. Rättsskyddet gäller i tvister som kan prövas av domstol och där tvisteföremålets värde överstiger ett halvt prisbasbelopp.

Rättshjälp å andra sidan är inkomstprövat och finansieras av staten. Det kan täcka en större andel av kostnaderna (upp till 98 procent) men kräver att du har låg inkomst. Rättshjälp gäller i fler typer av ärenden än rättsskydd.

Huvudregeln är att du alltid ska utnyttja rättsskyddet i första hand. Bara om du inte har rättsskydd, om rättsskyddet inte täcker din typ av ärende, eller om rättsskyddet redan är förbrukat, kan du ansöka om rättshjälp.

Om du saknar hemförsäkring kan du ändå ha rätt till rättshjälp. Domstolen prövar då om du borde ha haft en försäkring med rättsskydd. Om du inte rimligen kunnat teckna en hemförsäkring (till exempel på grund av din ekonomiska situation) beviljas normalt rättshjälp.

Tips och vanliga misstag

Det vanligaste misstaget är att inte kontrollera sitt rättsskydd innan man ansöker om rättshjälp. Kontakta alltid ditt försäkringsbolag först och fråga om din hemförsäkring inkluderar rättsskydd som täcker ditt ärende.

Var noga med att lämna korrekta uppgifter om din ekonomi. Felaktiga eller ofullständiga uppgifter kan leda till att rättshjälpen dras in och att du blir återbetalningsskyldig.

Välj en advokat med erfarenhet av det rättsområde som ditt ärende gäller. Rättshjälpstaxan innebär att advokaten får en standardersättning per timme, men en specialist arbetar ofta effektivare och kan ge bättre resultat inom den tid som beviljas.

Tänk på att rättshjälp inte täcker motpartens rättegångskostnader om du förlorar. Detta kan bli en betydande kostnad, särskilt i tvistemål i tingsrätten. Diskutera risken med din advokat innan du inleder en process.

Rättshjälp kan dras in om dina ekonomiska förhållanden förändras väsentligt under ärendets gång. Meddela alltid din advokat om du får nytt arbete, ärver pengar eller på annat sätt får ändrad ekonomi.

Vanliga frågor

Relaterade guider