Bodelning

Vad är bodelning?

Bodelning är den rättsliga processen för att fördela egendom mellan makar vid skilsmässa eller dödsfall, och mellan sambor vid separation eller dödsfall. Syftet är att dela det gemensamma rättvist enligt lagens regler.

För gifta par regleras bodelning i äktenskapsbalken. Huvudregeln är att allt giftorättsgods ska delas lika — oavsett vem som äger vad. Det innebär att den som har mer ska kompensera den som har mindre, så att båda står med lika mycket efter bodelningen.

För sambor regleras bodelning i sambolagen och omfattar bara gemensam bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Sparande, aktier, bilar och övriga tillgångar ingår inte i sambodelningen — oavsett hur länge man bott ihop.

Bodelning ska göras vid skilsmässa (obligatoriskt om någon part begär det), vid upphörande av samboförhållande (om någon part begär det), och vid dödsfall (obligatoriskt som del av arvskiftet). Bodelning kan också göras under bestående äktenskap i vissa fall.

Bodelning vid skilsmässa

Vid skilsmässa ska en bodelning göras. Tidpunkten för beräkningen kallas den kritiska tidpunkten och är den dag då talan om äktenskapsskillnad väcks vid tingsrätten. Det är de tillgångar och skulder som finns vid denna tidpunkt som räknas.

Varje makes giftorättsgods listas med tillgångar och skulder. Vardera makens skulder dras av från dennes giftorättsgods (skuldtäckning). De återstående nettovärdena läggs ihop och delas lika. Den make som har mer ska då kompensera den andre genom att lämna egendom eller betala kontant.

Bostad och bohag kan begäras av den make som bäst behöver dem (behovsprincipen), oavsett vem som äger dem. Den som övertar egendomen måste dock kompensera den andre ekonomiskt. I praktiken innebär det ofta att den som behåller bostaden köper ut den andres halva.

Skevdelningsregeln (äktenskapsbalken 12 kap. 1 §) kan tillämpas om en likadelning är uppenbart oskälig. Det gäller framför allt vid korta äktenskap där ena parten hade betydligt större tillgångar vid äktenskapets ingående. Regeln ger domstolen möjlighet att avvika från hälftendelningen.

Giftorättsgods och enskild egendom

Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. Det är giftorättsgodset som delas vid bodelning. Allt en make äger är giftorättsgods om det inte gjorts enskilt genom äktenskapsförord, villkor i gåvobrev, eller villkor i testamente.

Enskild egendom ingår inte i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom äktenskapsförord (avtal mellan makarna), villkor i gåvobrev (givaren bestämmer att gåvan ska vara enskild), villkor i testamente (testatorn bestämmer att arvet ska vara enskilt), och avkastning av enskild egendom (om det bestämts i förordnandet).

Egendom som trätt i stället för enskild egendom (surrogat) är också enskild. Om du säljer en enskild fastighet och köper aktier för pengarna är aktierna enskild egendom. Samma princip gäller för försäkringsersättning som utgår för enskild egendom.

Äktenskapsförord är det vanligaste sättet att göra egendom enskild. Förordet ska vara skriftligt, undertecknat av båda makarna och registrerat hos Skatteverket. Det kan upprättas både före och under äktenskapet. Utan registrering är äktenskapsförordet ogiltigt.

Bodelning för sambor

Sambolagen ger ett betydligt svagare skydd än äktenskapsbalken. Vid bodelning mellan sambor ingår bara samboegendom, som definieras som gemensam bostad och gemensamt bohag som förvärvats för gemensamt bruk. Allt annat — sparande, bil, aktier, fritidshus — delas inte.

Gemensam bostad innebär den bostad som förvärvats för att vara sambornas gemensamma. Om en av samborna ägde bostaden innan samboförhållandet är den normalt inte samboegendom. Gemensamt bohag är möbler, hushållsmaskiner och annat som förvärvats för det gemensamma hemmet.

Begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter samboförhållandets upphörande. Missar du fristen förlorar du rätten till bodelning. Det finns inga krav på registrering — men det är klokt att begära bodelning skriftligt så att du kan bevisa att du hållit tidsfristen.

Sambor kan utöka eller inskränka bodelningen genom ett samboavtal. I avtalet kan ni bestämma att all egendom ska delas (som om ni vore gifta) eller att ingen egendom ska delas. Samboavtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda, men behöver inte registreras.

Bodelningsprocessen steg för steg

Steg 1: Kartlägg alla tillgångar och skulder. Lista allt giftorättsgods (eller samboegendom) som vardera parten äger, inklusive fastigheter, bankmedel, aktier, fordon, pensionsrättigheter och lån. Värderingen ska göras per den kritiska tidpunkten.

Steg 2: Bestäm vad som är enskild egendom respektive giftorättsgods. Kontrollera om det finns äktenskapsförord, gåvobrev med villkor om enskild egendom, eller testamentsvillkor. Enskild egendom undantas från bodelningen.

Steg 3: Beräkna nettovärdet. Dra av vardera partens skulder från dennes giftorättsgods (skuldtäckning). Skulder som hänför sig till enskild egendom dras av i första hand från den enskilda egendomen. Resultatet är varje makes nettogiftorättsgods.

Steg 4: Lägg ihop nettogiftorättsgodset och dela lika. Skillnaden mellan det vardera parten har och hälften av totalen kallas bodelningslikvid. Den som har mer betalar till den som har mindre — antingen kontant eller genom att överlåta egendom.

Steg 5: Upprätta ett bodelningsavtal. Avtalet dokumenterar hur egendomen fördelas och undertecknas av båda parter. Om fastighet ingår ska avtalet registreras hos Lantmäteriet.

Bodelningsavtalet

Bodelningsavtalet är det dokument som formaliserar bodelningen. Det ska vara skriftligt och undertecknat av båda parter. Avtalet behöver inte registreras (undantag: om fastighet överlåts krävs registrering hos Lantmäteriet), men det är viktigt att bevara det som bevis.

Avtalet ska innehålla vilka tillgångar och skulder som ingår, hur egendomen fördelas, eventuell bodelningslikvid (belopp och betalningsdatum), datum och underskrifter. Det är klokt att vara så detaljerad som möjligt för att undvika framtida tvister.

Om parterna inte kan enas kan domstolen utse en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren — vanligtvis en advokat — ska försöka medla mellan parterna. Om medling misslyckas beslutar förrättaren om bodelningen genom ett tvångsskifte. Förrättarens beslut kan klandras vid tingsrätten.

Kostnaden för en bodelningsförrättare delas normalt lika mellan parterna. Arvodet varierar men ligger ofta på 15 000–50 000 kronor beroende på ärendets komplexitet. I enkla fall där parterna är överens kan en advokat upprätta bodelningsavtalet för 3 000–8 000 kronor.

Tvist vid bodelning

Tvister vid bodelning är tyvärr vanliga. De vanligaste konflikterna gäller värdering av tillgångar (särskilt fastigheter och företag), vad som är enskild egendom, om en tillgång är giftorättsgods eller enskild (surrogat och sammanblandning), vem som ska behålla bostaden, och dold samäganderätt.

Dold samäganderätt kan uppstå när ena parten betalat för egendom som formellt ägs av den andre. Om du bidragit ekonomiskt till en bostad som står på din partners namn kan du ha dold samäganderätt. Bedömningen görs utifrån om du bidragit ekonomiskt, om egendomen förvärvats för gemensamt bruk, och parternas avsikt.

Värdering av fastigheter är ofta en källa till tvist. Parterna kan anlita oberoende värderingsmän, men om de inte enas avgör bodelningsförrättaren eller domstolen. Marknadsvärdet är utgångspunkten, med avdrag för latent skatt (den skatt som skulle uppstå vid en försäljning).

Jämkning vid bodelning (skevdelning) kan begäras om resultatet är uppenbart oskäligt. Det är särskilt aktuellt vid korta äktenskap. Domstolen kan då bestämma att vardera parten behåller sitt eget giftorättsgods, helt eller delvis. Regeln tillämpas restriktivt och bara vid tydliga orättvisor.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Källor

• Advokatsamfundet
• Domstolsverket
• Rättshjälpsmyndigheten

Informationen i denna guide är av allmän karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning.