Testamente

Vad är ett testamente?

Ett testamente är en skriftlig handling där du bestämmer hur dina tillgångar ska fördelas efter din död. Utan testamente fördelas arvet enligt ärvdabalkens regler, vilket innebär att bröstarvingar (barn) ärver i första hand, därefter föräldrar och syskon.

Med ett testamente kan du avvika från den legala arvsordningen — men inte helt. Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, som utgör hälften av arvslotten. Du kan alltså testamentera bort hälften av din kvarlåtenskap fritt, men den andra hälften är skyddad åt dina barn.

Testamenten är vanligast bland sambor som vill skydda varandra (sambolagen ger ingen arvsrätt), makar som vill gynna varandra framför särkullbarn, personer som vill testamentera till välgörande ändamål, och personer utan bröstarvingar som vill bestämma vem som ska ärva.

Det finns två typer av testamentariska förordnanden: legat (en specifik sak eller summa till en viss person) och universellt förordnande (en andel av hela kvarlåtenskapen). Du kan kombinera båda typerna i samma testamente.

Formkrav för giltigt testamente

Formkraven för testamente regleras i ärvdabalken 10 kap. och är strikta. Testamentet ska vara skriftligt — muntliga testamenten godkänns inte (med ett extremt sällsynt undantag för nödtestamente vid akut livsfara). Testamentet ska undertecknas av testamentsgivaren (testatorn).

Två vittnen ska samtidigt närvara när testatorn skriver under eller bekräftar sin underskrift. Vittnena ska veta att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet. Vittnena ska vara minst 15 år, vid sina sinnens fulla bruk och inte själva vara testamentstagare eller nära släkt till en testamentstagare.

Vittnena ska anteckna sina namn, yrke och hemvist, samt datumet för bevittningen. Det rekommenderas att de också anger att testatorn var vid sina sinnens fulla bruk och handlade av fri vilja. Vittnenas anteckningar behöver inte vara på samma papper, men det är praktiskt.

Det finns ingen skyldighet att registrera testamentet, men det kan vara klokt att förvara det säkert. Vanliga alternativ är bankfack, hos en advokat eller hos Testamentsbanken (som drivs av Fonus). Informera gärna en betrodd person om var testamentet finns — ett testamente som inte hittas efter dödsfallet saknar praktisk verkan.

Laglott och arvslott

Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge har rätt till enligt lag. Om det finns två barn är varje barns arvslott hälften av kvarlåtenskapen. Laglotten är hälften av arvslotten — alltså en fjärdedel var om det finns två barn.

Laglotten är ett minimiskydd som inte kan inskränkas genom testamente. Om ett testamente kränker laglotten måste den berörda arvingen aktivt begära jämkning inom sex månader från det att testamentet delgavs. Om jämkning inte begärs i tid förlorar arvingen sin rätt.

Den fria kvoten — den del du kan testamentera fritt — är alltid minst hälften av din kvarlåtenskap om du har bröstarvingar. Har du inga barn, inga barnbarn och inga föräldrar kan du testamentera bort allt.

Förskott på arv kan påverka beräkningen. Om du gett ett barn en större gåva under din livstid kan det räknas som förskott på arv och minska barnets andel vid arvskiftet. Gåvor till bröstarvingar presumeras vara förskott om inget annat framgår. Det kan vara klokt att reglera detta i testamentet.

Särkullbarn och testamente

Särkullbarn är barn som bara den ena maken har. Vid förstadöendet har särkullbarn rätt att få ut sitt arv direkt, till skillnad från gemensamma barn som får vänta tills den efterlevande maken dör. Detta kan skapa ekonomiska problem för den efterlevande maken.

Med ett testamente kan du begränsa särkullbarnets direkta arv till laglotten (hälften av arvslotten). Resten kan testamenteras till den efterlevande maken med fri förfoganderätt. Särkullbarnet får då ut resten vid den efterlevande makens död.

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken fritt får använda tillgångarna men inte testamentera bort dem. Vid den efterlevande makens död fördelas kvarvarande tillgångar så att särkullbarnets rätt tillgodoses. Full äganderätt innebär däremot att mottagaren får göra vad de vill med tillgångarna.

Det är särskilt viktigt med testamente i familjer med särkullbarn. Utan testamente kan särkullbarnet kräva ut hela sin arvslott direkt, vilket i värsta fall kan innebära att den efterlevande maken tvingas sälja den gemensamma bostaden. Rådgör med en jurist om du har särkullbarn.

Inbördes testamente

Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente mellan två personer, oftast makar eller sambor. Båda parter undertecknar samma handling och förordnar till förmån för varandra. Det vanligaste inbördes testamentet säger att den som överlever ska ärva allt, med fri förfoganderätt.

I det inbördes testamentet kan man också reglera vad som händer efter bådas bortgång — den så kallade sekundosuccessionen. Exempelvis att tillgångarna efter bådas död ska fördelas lika mellan respektive parts arvingar, eller att en viss del ska gå till en ideell organisation.

Formkraven för inbördes testamente är desamma som för enskilda testamenten. Två vittnen ska närvara när båda parterna undertecknar. Vittnena får inte vara testamentstagare — eftersom båda testatorer är testamentstagare i varandras förordnanden behöver vittnena vara helt utomstående.

En viktig fråga är vad som händer om parterna separerar. Vanligt är att skriva in en villkorsklausul som anger att testamentet upphör att gälla om äktenskapet eller samboförhållandet upplöses. Utan en sådan klausul gäller testamentet formellt tills det återkallas.

Testamente för sambor

Sambor har ingen legal arvsrätt i Sverige — det enda sambor ärver utan testamente är genom sambolagen, som bara omfattar bodelning av gemensam bostad och bohag. Övriga tillgångar som sparande, aktier, bil och fritidshus fördelas till den avlidnes legala arvingar.

Därför är ett testamente närmast nödvändigt för sambor som vill skydda varandra. Det vanligaste sambotestamentet ger den efterlevande sambon rätt att ärva allt med fri förfoganderätt. Om den avlidne har bröstarvingar begränsas detta till den fria kvoten.

En viktig skillnad mot gifta par: sambor har ingen rätt till efterlevandepension och inget automatiskt skydd av den gemensamma bostaden utöver sambolagens begränsade bodelningsregler. Ett testamente kan komplettera detta genom att ge sambon nyttjanderätt till bostaden.

Tänk på att bröstarvingar till en sambo har samma rätt till laglott som andra bröstarvingar. Om din sambo har barn från ett tidigare förhållande kan de kräva ut sin laglott direkt. Planera testamentet med detta i åtanke och diskutera gärna med en jurist.

Ändra och återkalla testamente

Du kan när som helst ändra eller återkalla ditt testamente. Det finns inget krav på att ange skäl. En ändring görs genom att upprätta ett nytt testamente eller ett tillägg (kodicill) med samma formkrav som originalet — skriftligt, undertecknat och bevittnat av två vittnen.

Återkallelse kan ske på flera sätt: genom att upprätta ett nytt testamente som ersätter det gamla, genom att fysiskt förstöra testamentet (riva sönder, bränna), eller genom att på ett otvetydigt sätt visa att det inte längre gäller. Det säkraste sättet är att skriva ett nytt testamente som uttryckligen upphäver alla tidigare.

Om du skriver ett nytt testamente utan att nämna det gamla kan oklarheter uppstå. Domstolen får då tolka om det nya testamentet var tänkt att ersätta det gamla helt eller bara komplettera det. Skriv därför alltid in formuleringen "detta testamente ersätter alla mina tidigare testamenten".

Vid inbördes testamente kan varje part återkalla sitt eget förordnande, men inte den andres. Om en av parterna dör blir testamentet oåterkalleligt vad gäller den avlidnes förordnande — den efterlevande parten kan inte längre ändra vad den avlidne bestämt.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Källor

• Advokatsamfundet
• Domstolsverket
• Rättshjälpsmyndigheten

Informationen i denna guide är av allmän karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning.