Bouppteckning — vad du behöver veta

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning är en skriftlig handling som sammanställer en avliden persons samtliga tillgångar och skulder vid dödsdagen. Det är ett juridiskt dokument som ligger till grund för arvskiftet — fördelningen av arvet mellan arvingarna.

Bouppteckningen fungerar också som legitimationshandling för dödsboet. Den behövs för att avsluta bankkonon, sälja fastigheter, säga upp avtal och hantera den avlidnes ekonomiska angelägenheter.

Skyldigheten att göra bouppteckning regleras i ärvdabalken (20 kap.). Det finns ett alternativ för mycket enkla dödsbon — dödsboanmälan — men det gäller bara om tillgångarna inte räcker till mer än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet.

Varför behövs en bouppteckning?

Bouppteckningen fyller flera viktiga funktioner. Den ger en fullständig bild av dödsboets ekonomi — vad den avlidne ägde och var skyldig. Utan denna kartläggning är det omöjligt att genomföra ett korrekt arvskifte.

Bouppteckningen skyddar också arvingarna. Genom att tydligt dokumentera skulder och tillgångar minskar risken för tvister mellan dödsbodelägarna. Om det senare visar sig att bouppteckningen var felaktig kan det leda till rättsliga konsekvenser.

Dessutom behöver banker, myndigheter och andra institutioner bouppteckningen som legitimation. Utan en registrerad bouppteckning kan dödsboet inte göra banktransaktioner, ändra ägande av fastigheter eller fordon, eller hantera försäkringsutbetalningar.

Skatteverket registrerar bouppteckningen och kontrollerar att den är korrekt upprättad. Den registrerade bouppteckningen är sedan en offentlig handling.

Vem ansvarar för bouppteckningen?

Den som har mest kännedom om dödsboets tillgångar är ansvarig för att bouppteckningen görs — vanligtvis den efterlevande maken, sambon eller den arvinge som har hand om den avlidnes egendom. Denna person kallas bouppgivare.

Bouppteckningen ska förrättas av två förrättningsmän — oberoende personer som intygar att bouppteckningen är korrekt genomförd. Förrättningsmännen behöver inte vara jurister men ska vara kunniga nog att kunna bedöma om bouppteckningen är korrekt.

Alla dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Dödsbodelägare är de som har rätt till arv — arvingar enligt lag (barn, make, föräldrar, syskon) och eventuella testamentstagare. Även efterarvingar ska kallas.

I praktiken anlitar de flesta en jurist eller begravningsbyrå för att upprätta bouppteckningen. Det är inte ett lagkrav men rekommenderas starkt, särskilt om dödsboet är komplext med fastigheter, företagsandelar eller skulder.

Tidsfrister — tre plus en månad

Bouppteckningen ska förrättas (genomföras) senast tre månader efter dödsfallet. Det innebär att förrättningen — mötet där bouppteckningen upprättas och undertecknas — ska ha ägt rum inom tre månader.

Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter förrättningen, det vill säga senast fyra månader efter dödsfallet.

Om det finns särskilda skäl kan anstånd beviljas av Skatteverket. Vanliga skäl är att det tar tid att utreda komplicerade tillgångar, att dödsbodelägare befinner sig utomlands, eller att den avlidne hade ett komplext företagsinnehav.

Det är viktigt att hålla tidsfristerna. Försenad bouppteckning kan leda till att Skatteverket förelägger dödsboet att lämna in bouppteckningen vid vite (böter). I extrema fall kan en god man utses för att sköta bouppteckningen.

I praktiken bör du påbörja arbetet med bouppteckningen så snart som möjligt efter dödsfallet. Det tar tid att samla in uppgifter om bankkonton, värdepapper, fastigheter, fordon och skulder.

Processen steg för steg

Steg 1: Identifiera dödsbodelägarna. Beställ ett dödsfallsintyg med släktutredning från Skatteverket. Det visar vilka som är arvingar enligt lag. Kontrollera också om det finns ett testamente — det kan ändra arvskretsen.

Steg 2: Samla in ekonomisk information. Kontakta den avlidnes bank(er) för kontosaldon per dödsdagen. Beställ fastighetsinnehav från Lantmäteriet. Kontrollera skuldregistret hos Kronofogden. Ta reda på försäkringar, pensioner, fordon, aktier och andra tillgångar.

Steg 3: Kalla till förrättning. Alla dödsbodelägare ska kallas i god tid (minst två veckor) före förrättningen. Kallelsen ska vara skriftlig. De behöver inte närvara men ska ha fått möjlighet att delta.

Steg 4: Genomför förrättningen. Under förrättningen går man igenom alla tillgångar och skulder. Bouppgivaren lämnar uppgifter under ed. Förrättningsmännen intygar att allt gått rätt till. Bouppteckningen skrivs under av bouppgivaren och förrättningsmännen.

Steg 5: Skicka till Skatteverket. Den färdiga bouppteckningen skickas till Skatteverket i original plus en kopia, tillsammans med eventuella testamenten och andra relevanta handlingar. Skatteverket registrerar bouppteckningen och skickar tillbaka originalet.

Tillgångar och skulder — vad ingår?

Alla tillgångar som den avlidne ägde vid dödsdagen ska tas upp i bouppteckningen. Det gäller bankmedel, fastigheter, bostadsrätter, fordon, värdepapper, lösöre (möbler, smycken, konst med mera), och alla andra tillgångar av värde.

Tillgångarna ska värderas till marknadsvärde vid dödsdagen. Fastigheter tas normalt upp till taxeringsvärdet, men det kan vara aktuellt att göra en mer exakt värdering om det finns skäl för det. Börsnoterade aktier värderas till kursen på dödsdagen.

Alla skulder som den avlidne hade vid dödsdagen ska också tas upp — bolån, konsumtionslån, kreditkortsskulder, skatteskulder, och alla andra förpliktelser. Även begravningskostnader och kostnader för bouppteckningen i sig ska tas upp som skulder.

Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder tas upp i bouppteckningen. Det beror på att en bodelning kan behöva göras mellan dödsboet och den efterlevande maken innan arvet kan fördelas.

Lösöre (möbler, kläder, husgeråd med mera) behöver inte specificeras i detalj om det inte rör sig om värdefulla enskilda föremål. Det vanliga är att ta upp "lösöre" som en klumpsumma baserad på en skälig uppskattning.

Vad kostar en bouppteckning?

Kostnaden för en bouppteckning varierar beroende på dödsboets komplexitet och om du anlitar professionell hjälp. En enkel bouppteckning med få tillgångar och tydliga familjeförhållanden kostar normalt 5 000 till 10 000 kronor hos en jurist.

En mer komplex bouppteckning — med fastigheter, företagsandelar, utländska tillgångar eller komplicerade familjeförhållanden — kan kosta 15 000 till 30 000 kronor eller mer.

Begravningsbyråer erbjuder ofta bouppteckning som en del av sitt tjänsteutbud, ofta till ett lägre pris än advokatbyråer. Kvaliteten varierar dock, och vid komplicerade dödsbon är det oftast bättre att anlita en jurist med specialisering inom arvs- och dödsborätt.

Det är möjligt att göra bouppteckningen själv utan professionell hjälp. Det kan fungera vid enkla dödsbon med få tillgångar och tydliga familjeförhållanden. Skatteverket har blanketter och vägledning på sin hemsida. Tänk dock på att felaktiga bouppteckningar kan leda till problem vid arvskiftet.

Kostnaden för bouppteckningen är en skuld i dödsboet och betalas alltså av dödsboets medel — inte ur dina egna pengar.

Efter bouppteckningen — arvskifte

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket kan arvskiftet genomföras. Arvskiftet är den faktiska fördelningen av tillgångarna mellan dödsbodelägarna.

Om den avlidne var gift ska en bodelning göras först. Vid bodelningen delas det gemensamma giftorättsgodset lika mellan dödsboet och den efterlevande maken. Först därefter kan arvet efter den avlidne fördelas.

Arvskiftet dokumenteras i en arvskifteshandling som alla dödsbodelägare ska underteckna. Handlingen är ett avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas. Det är inte obligatoriskt att lämna in den till någon myndighet, men den behövs för att till exempel ändra lagfart på fastigheter.

Om dödsbodelägarna inte kan enas om arvskiftet kan en skiftesman förordnas av tingsrätten. Skiftesmannen har befogenhet att besluta om hur arvet ska fördelas om parterna inte kan komma överens.

Det är klokt att vänta med att fördela tillgångarna tills eventuella skulder och skatter är betalda. Om dödsboet har skulder som överstiger tillgångarna ska skulderna betalas så långt tillgångarna räcker — arvingar ärver aldrig skulder.

Vanliga frågor

Relaterade guider