Arvsrätt och testamente — så fungerar arv i Sverige

Arvsordningen i Sverige

Svensk arvsrätt bygger på ett system med tre arvsklasser som bestämmer i vilken ordning släktingar ärver. Om den avlidne inte har skrivit ett testamente fördelas arvet enligt dessa regler.

Första arvsklassen omfattar den avlidnes barn (bröstarvingar). Barnen delar lika på arvet. Om ett barn har avlidit träder dess barn (den avlidnes barnbarn) in i dess ställe. Denna princip kallas istadarätt och innebär att en arvslinje aldrig bryts.

Andra arvsklassen omfattar den avlidnes föräldrar. Om en förälder har avlidit ärver den avlidnes syskon den förälderns del. Om ett syskon har avlidit träder dess barn (den avlidnes syskonbarn) in i dess ställe.

Tredje arvsklassen omfattar den avlidnes far- och morföräldrar. Om en far- eller morförälder har avlidit ärver den avlidnes far- eller morbröder och fastrar eller mostrar. Kusiner ärver dock inte — arvsrätten sträcker sig inte så långt.

Om det inte finns några arvingar i någon av de tre arvsklasserna och inget testamente finns, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. Fonden delar ut medel till verksamheter som riktar sig till barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.

Laglott — barnens skyddade arv

Laglotten är den del av arvet som bröstarvingar (barn) alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Laglotten utgör hälften av den arvslott som barnet skulle fått enligt den legala arvsordningen.

Om en person med två barn efterlämnar tillgångar värda 2 miljoner kronor är varje barns arvslott 1 miljon kronor. Laglotten för varje barn är alltså 500 000 kronor. Den andra hälften kan testamenteras fritt till vem som helst.

Laglotten är inte automatisk — ett barn som blivit förfördelat genom testamente måste aktivt begära jämkning av testamentet inom sex månader från det att testamentet delgavs barnet. Gör barnet inte det förlorar det sin rätt till laglotten.

Det går inte att göra sitt barn arvlöst genom testamente. Även om föräldern testamenterar allt till någon annan har barnet alltid rätt att kräva sin laglott. Denna regel skyddar barn mot att helt uteslutas från arv.

Laglotten beräknas på den avlidnes kvarlåtenskap efter att skulder dragits av. Gåvor som den avlidne gett under sin livstid kan i vissa fall räknas med om de anses ha syftat till att minska barnens arv (det så kallade förstärkta laglottsskyddet).

Testamente — så skriver du ett giltigt testamente

Ett testamente låter dig bestämma hur dina tillgångar ska fördelas efter din död, inom de ramar som laglottsreglerna sätter. Utan testamente gäller den legala arvsordningen fullt ut.

För att ett testamente ska vara giltigt måste det vara skriftligt och undertecknat av testatorn (den som skriver testamentet). Två vittnen måste samtidigt närvara och bestyrka testamentet med sina underskrifter. Vittnena behöver inte känna till innehållet — de intygar bara att testatorn undertecknat handlingen.

Vittnena får inte vara nära släktingar till testatorn eller till någon som gynnas i testamentet. De måste vara minst 15 år gamla och vid sina sinnens fulla bruk. Om formkraven inte uppfylls kan testamentet ogiltigförklaras.

Det finns flera vanliga typer av testamenten. Ett inbördes testamente skrivs av makar eller sambor gemensamt och reglerar att den efterlevande ska ärva den andre. Ett enskilt testamente skrivs av en person ensam. Du kan också testamentera med villkor — exempelvis att egendom ska vara enskild egendom för mottagaren.

Förvara testamentet säkert men tillgängligt. Många förvarar originalet hos sin advokat, i ett bankfack eller hos en testamentsförvarare. Informera en betrodd person om var testamentet finns. Ett testamente som inte hittas efter dödsfallet kan inte verkställas.

Makes arvsrätt

I Sverige har den efterlevande maken en stark ställning i arvsrätten. Om den avlidne har gemensamma barn med den efterlevande maken ärver maken före barnen. Barnen får sitt arv (efterarv) först när den efterlevande maken också går bort.

Det innebär att den efterlevande maken får förfoga över hela kvarlåtenskapen under sin livstid — dock med vissa begränsningar. Maken får inte testamentera bort den del som utgör barnens efterarv och får inte heller genom gåvor väsentligt minska egendomen.

Om den avlidne har barn från ett tidigare förhållande (särkullbarn) har dessa barn rätt att få ut sitt arv direkt. De behöver alltså inte vänta tills den efterlevande maken avlidit. Särkullbarnen kan dock välja att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken.

Sambor har ingen legal arvsrätt alls. Om du lever i ett samboförhållande och vill att din partner ska ärva dig måste du skriva ett testamente. Utan testamente har din sambo inte rätt till något av dina tillgångar — oavsett hur länge ni levt tillsammans.

Makes arvsrätt kan påverkas av äktenskapsförord. Om makarna har avtalat att all egendom ska vara enskild egendom sker ingen bodelning vid dödsfall, vilket kan innebära att den efterlevande maken får en mindre del av det totala värdet.

Bouppteckning — den praktiska starten

När någon avlider ska en bouppteckning upprättas. Det är en förteckning över den avlidnes samtliga tillgångar och skulder per dödsdagen. Bouppteckningen ska vara klar inom tre månader efter dödsfallet och registreras hos Skatteverket.

Bouppteckningen ligger till grund för arvsskiftet och är ett viktigt juridiskt dokument. Den fungerar också som legitimationshandling för dödsboet — exempelvis behövs den för att avsluta bankkonton och sälja fastigheter.

Bouppteckningsförrättningen är ett formellt möte där arvingar och andra berörda kallas. Minst två förrättningsmän ska utses — de intygar att tillgångar och skulder har antecknats korrekt. En av förrättningsmännen kan vara en advokat eller jurist.

Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen, även om de inte behöver närvara personligen. Dödsbodelägare är den avlidnes arvingar enligt lag eller testamente, samt den efterlevande maken eller sambon.

Efter förrättningen skickas bouppteckningen till Skatteverket för registrering. Skatteverket kontrollerar att formkraven är uppfyllda men gör ingen materiell granskning av värderingen. När bouppteckningen är registrerad kan arvsskiftet genomföras.

Arvsskifte — fördelningen av arvet

Arvsskiftet är det avslutande steget där den avlidnes tillgångar faktiskt fördelas mellan arvingarna. Arvsskiftet ska dokumenteras i en skriftlig arvsskifteshandling som undertecknas av samtliga dödsbodelägare.

Innan arvsskiftet kan genomföras måste den avlidnes skulder betalas. Om den avlidne var gift ska också en bodelning göras mellan dödsboet och den efterlevande maken. Först därefter kan kvarlåtenskapen fördelas.

Om dödsbodelägarna är överens om fördelningen upprättar de en arvsskifteshandling som reglerar vem som får vad. Tillgångarna behöver inte delas exakt lika i varje post — det viktiga är att varje arvinge totalt sett får sin rätta andel.

Om dödsbodelägarna inte kan enas kan någon av dem ansöka hos tingsrätten om att en skiftesman utses. Skiftesmannen försöker först medla, men kan vid fortsatt oenighet genomföra ett tvångsskifte. Skiftesmannens beslut kan överklagas till tingsrätten.

Tänk på att ett arvsskifte kan ha skattekonsekvenser. Även om arvsskatt avskaffades i Sverige 2005 kan exempelvis övertagande av en fastighet medföra framtida reavinstskatt. Diskutera de skattemässiga konsekvenserna innan ni fattar beslut om fördelningen.

När behöver du en advokat?

Arvsärenden kan vara komplicerade, särskilt om det finns testamente, särkullbarn, stora tillgångar eller oenighet mellan arvingarna. En advokat kan hjälpa till i alla faser — från att upprätta testamente till att genomföra arvsskifte.

Du bör anlita en advokat om du vill upprätta ett testamente (för att säkerställa att det är juridiskt hållbart), om du behöver hjälp med bouppteckning (särskilt vid komplicerade tillgångsförhållanden), om det finns oenighet mellan arvingar, eller om du vill klandra ett testamente.

Vid internationella arvsärenden — exempelvis om den avlidne hade tillgångar i flera länder eller var medborgare i ett annat land — är juridisk hjälp nästan alltid nödvändig. EU:s arvsförordning reglerar vilket lands lag som ska tillämpas, men reglerna är komplexa.

Kostnaderna varierar beroende på ärendets omfattning. Att upprätta ett testamente kostar typiskt mellan 3 000 och 8 000 kronor. Hjälp med bouppteckning kostar vanligtvis 5 000 till 15 000 kronor. Ett tvistigt arvsskifte kan bli betydligt dyrare.

AllaAdvokater.se listar advokatbyråer som arbetar med arvsrätt. Sök efter specialister i ditt område för att hitta en advokat med erfarenhet av just din typ av arvsärende.

Vanliga frågor