Arbetsrättsadvokat — din guide till rättigheter i arbetslivet

Uppsägning — regler och rättigheter

I Sverige finns det strikta regler för hur en arbetsgivare får säga upp anställda. En uppsägning måste vara sakligt grundad — antingen på grund av arbetsbrist eller på grund av personliga skäl. Utan saklig grund är uppsägningen ogiltig.

Uppsägning på grund av arbetsbrist innebär att arbetsgivaren av ekonomiska eller organisatoriska skäl behöver minska personalstyrkan. Arbetsgivaren bestämmer själv om arbetsbrist föreligger, men måste följa turordningsreglerna. Sedan 2022 kan arbetsgivare undanta upp till tre anställda från turordningen, oavsett företagets storlek.

Uppsägning på grund av personliga skäl kräver att arbetstagaren åsidosatt sina skyldigheter på ett sätt som inte skäligen kan accepteras. Det kan handla om upprepad misskötsel, samarbetssvårigheter eller bristande arbetsprestation. Arbetsgivaren måste normalt ha gett en varning och en chans till förbättring innan uppsägning.

Uppsägningstiden varierar beroende på anställningstid och eventuellt kollektivavtal. Enligt LAS har du minst en månads uppsägningstid. Vid längre anställningstid ökar uppsägningstiden stegvis upp till sex månader vid minst tio års anställning.

En uppsägning ska vara skriftlig och innehålla information om vad du ska göra om du vill ogiltigförklara uppsägningen eller kräva skadestånd. Arbetsgivaren ska också ange om du har företrädesrätt till återanställning.

Avsked — den allvarligaste åtgärden

Avsked är arbetsrättens strängaste åtgärd och innebär att anställningen upphör omedelbart — utan uppsägningstid. Ett avsked förutsätter att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren.

Typiska grunder för avsked är stöld eller förskingring på arbetsplatsen, allvarligt våld eller hot mot kollegor, grov illojalitet som att driva konkurrerande verksamhet, eller allvarliga brott mot säkerhetsföreskrifter som utsätter andra för fara.

Skillnaden mellan uppsägning och avsked är avgörande. Vid uppsägning har du rätt till uppsägningstid och kan arbeta under denna period. Vid avsked upphör anställningen direkt och du har ingen rätt till lön från den dagen.

Om du blivit avskedad utan att det funnits grund för det kan du begära att avskedet ogiltigförklaras av domstol. Du kan också ha rätt till betydande skadestånd — både ekonomiskt skadestånd för utebliven lön och allmänt skadestånd för kränkningen.

Kontakta omedelbart ditt fackförbund eller en arbetsrättsadvokat om du blivit avskedad. Det finns korta tidsfrister för att vidta rättsliga åtgärder — du måste underrätta arbetsgivaren inom två veckor om du vill ogiltigförklara avskedet.

LAS — lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd (LAS) är den centrala arbetsrättsliga lagen i Sverige. Den reglerar anställningsformer, uppsägning, avsked och företrädesrätt till återanställning. LAS gäller för de flesta arbetstagare, men inte för företagsledare eller nära familjemedlemmar till arbetsgivaren.

LAS slår fast att tillsvidareanställning (fast anställning) är huvudregeln. Tidsbegränsade anställningar — som vikariat och säsongsanställning — får bara användas i specifika situationer. En tidsbegränsad anställning som pågått i mer än tolv månader under en femårsperiod övergår automatiskt till en tillsvidareanställning.

Turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist bygger på principen "sist in, först ut" inom varje driftsenhet och avtalsområde. Sedan lagändringen 2022 får alla arbetsgivare undanta tre anställda som är av särskild betydelse för verksamheten, oavsett turordningsplacering.

Företrädesrätt till återanställning innebär att en uppsagd arbetstagare har förtur till nya tjänster hos samma arbetsgivare under nio månader efter att anställningen upphörde. Förutsättningen är att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för den nya tjänsten.

LAS kan avtalas bort eller ändras genom kollektivavtal. Många branscher har egna regler om turordning, uppsägningstider och omställningsstöd som skiljer sig från LAS grundregler. Kontrollera alltid vad som gäller i ditt kollektivavtal.

Diskriminering i arbetslivet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering i arbetslivet på sju grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering kan vara direkt (du behandlas sämre på grund av en skyddad grund), indirekt (en till synes neutral regel missgynnar en viss grupp), eller utgöra trakasserier (kränkande handlingar kopplade till en diskrimineringsgrund). Även sexuella trakasserier och repressalier (bestraffning för att du anmält diskriminering) är förbjudna.

Arbetsgivaren har en aktiv skyldighet att arbeta förebyggande mot diskriminering och främja lika rättigheter. Det innebär bland annat att genomföra lönekartläggningar, upprätta riktlinjer mot trakasserier och utreda anmälningar om diskriminering.

Om du utsätts för diskriminering kan du anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som kan driva ditt ärende i domstol. Du kan också vända dig till ditt fackförbund eller anlita en advokat som driver ärendet direkt.

Diskrimineringsersättning (skadestånd) kan uppgå till betydande belopp. Syftet med ersättningen är både att kompensera den som utsatts och att avskräcka från framtida diskriminering. Nivåerna har höjts successivt genom praxis de senaste åren.

Fackliga rättigheter

I Sverige har alla arbetstagare rätt att organisera sig fackligt. Det är förbjudet för en arbetsgivare att missgynna eller bestraffa en anställd för fackligt medlemskap eller facklig aktivitet. Denna rätt är grundlagsskyddad.

Facket har en central roll i svensk arbetsrätt. Genom medbestämmandelagen (MBL) har fackförbund rätt till information om verksamheten, förhandling innan viktiga beslut fattas, och kollektivavtal som reglerar löner och anställningsvillkor.

Om du hamnar i en arbetsrättslig tvist är ditt fackförbund ofta din första kontakt. De flesta fackförbund erbjuder juridisk hjälp genom sina egna jurister eller samarbeten med advokatbyråer. Denna hjälp ingår normalt i medlemsavgiften.

Facket kan förhandla å dina vägnar med arbetsgivaren, driva ditt ärende i Arbetsdomstolen och ge stöd och rådgivning under hela processen. Fackliga jurister har ofta djup specialistkompetens inom arbetsrätt.

Om du inte är fackligt ansluten står du utan denna resurs och måste antingen förhandla själv eller anlita en arbetsrättsadvokat på egen bekostnad. Det är ett viktigt argument för fackligt medlemskap — kostnaden för en privat advokat i en arbetsrättstvist överstiger normalt flera års fackavgifter.

När behöver du en arbetsrättsadvokat?

Om du är fackligt ansluten ska du i första hand vända dig till ditt fackförbund. De kan ofta hjälpa dig med rådgivning, förhandling och juridiskt ombud utan extra kostnad. Men det finns situationer där en egen advokat är att föredra.

Du bör anlita en arbetsrättsadvokat om du inte är med i facket och har blivit uppsagd eller avskedad, om facket av någon anledning inte kan eller vill driva ditt ärende, om du är chef eller företagsledare (som ofta faller utanför fackets verksamhetsområde), eller om du är arbetsgivare och behöver hjälp med uppsägningsprocessen.

En arbetsrättsadvokat kan hjälpa dig med att bedöma om en uppsägning eller ett avsked är korrekt, förhandla om avgångsvederlag och villkor, driva tvist om ogiltigförklaring eller skadestånd, samt ge rådgivning om diskriminering och trakasserier.

Agera snabbt om du blivit uppsagd eller avskedad. Det finns korta tidsfrister i arbetsrätten: ogiltigförklaring av uppsägning måste påkallas inom två veckor och skadeståndskrav måste framställas inom fyra månader. Missar du tidsfristerna kan du förlora din rätt.

Som arbetsgivare kan en arbetsrättsadvokat hjälpa dig att genomföra uppsägningar korrekt, undvika dyra tvister och utforma anställningsavtal och policyer som är juridiskt hållbara.

Kostnader och finansiering

Kostnaden för en arbetsrättsadvokat varierar beroende på ärendets komplexitet. Timarvoden ligger typiskt mellan 2 000 och 4 000 kronor exklusive moms. En enkel förhandling om avgångsvederlag kan kosta 10 000 till 30 000 kronor, medan en fullständig tvist i Arbetsdomstolen kan kosta 100 000 kronor eller mer.

Hemförsäkringens rättsskydd täcker normalt inte arbetsrättsliga tvister. Tanken i det svenska systemet är att facket ska tillhandahålla denna trygghet. Det gör det extra viktigt att vara fackligt ansluten eller att ha en strategi för att hantera arbetsrättsliga risker.

Vissa arbetsrättsadvokater erbjuder en inledande bedömning av ärendet till fast pris eller utan kostnad. Det ger dig möjlighet att bedöma dina chanser innan du bestämmer dig för att gå vidare. Fråga alltid om en kostnadsuppskattning för hela ärendet.

Om du vinner en arbetsrättslig tvist kan motparten bli skyldig att betala dina rättegångskostnader. I Arbetsdomstolen tillämpas dock särskilda regler som innebär att kostnadsansvaret kan se annorlunda ut än i vanliga tvistemål.

Många arbetsrättsliga tvister löses genom förhandling och förlikning innan de når domstol. En skicklig arbetsrättsadvokat kan ofta nå en fördelaktig uppgörelse som innebär avgångsvederlag, förlängd uppsägningstid eller andra förmåner — utan att ärendet behöver gå till rättegång.

Vanliga frågor