Konkurs och obestånd — vad du behöver veta

Vad är konkurs?

Konkurs är ett rättsligt förfarande som innebär att en gäldenär (den som är skyldig pengar) som inte kan betala sina skulder får sina tillgångar omhändertagna och fördelade mellan borgenärerna (de som har fordringar). Reglerna finns i konkurslagen.

En förutsättning för konkurs är att gäldenären är på obestånd — det vill säga inte kan betala sina skulder allt eftersom de förfaller och att denna oförmåga inte bara är tillfällig. Det räcker inte att en enstaka faktura är obetald.

Konkurs kan drabba både juridiska personer (företag) och fysiska personer (privatpersoner). Processen är dock annorlunda beroende på om det rör sig om ett företag eller en privatperson, och konsekvenserna skiljer sig åt markant.

En konkursansökan kan lämnas in av gäldenären själv eller av en borgenär. Ansökan prövas av tingsrätten som beslutar om konkurs ska inledas. Om beslutet bifalls utses en konkursförvaltare som tar över hanteringen av gäldenärens tillgångar.

Företagskonkurs — processen

En företagskonkurs inleds med att tingsrätten fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare. Förvaltaren tar omedelbart kontroll över företagets verksamhet, tillgångar och ekonomi.

Konkursförvaltarens uppgift är att inventera och realisera (sälja) bolagets tillgångar och fördela medlen till borgenärerna enligt förmånsrättsordningen. Förvaltaren utreder också om det finns grund för återvinning — om tillgångar överförts till närstående eller andra på ett otillbörligt sätt innan konkursen.

Anställda i ett konkursdrabbat företag har rätt till lönegaranti — staten betalar ut innestående lön, uppsägningslön och semesterersättning upp till ett tak (för närvarande fyra prisbasbelopp). Lönegarantin gäller i högst åtta månader.

Konkursförvaltaren ska upprätta en konkursbouppteckning inom en vecka och sedan regelbundet rapportera till tillsynsmyndigheten (Kronofogden). Konkursprocessen kan ta från några månader till flera år beroende på boets komplexitet.

När konkursboets tillgångar har realiserats och fördelats avslutas konkursen. Ett aktiebolag som gått i konkurs upphör normalt att existera. Enskilda firmor och handelsbolag påverkas annorlunda — firmans innehavare kan fortsätta sin verksamhet men personliga skulder kvarstår.

Förmånsrätt — vem får betalt först?

Vid en konkurs räcker tillgångarna sällan till att betala alla skulder. Förmånsrättslagen bestämmer i vilken ordning borgenärerna får betalt. Det är en strikt prioritetsordning.

Först betalas massafordringar — kostnader för själva konkursförfarandet, konkursförvaltarens arvode och andra utgifter som uppstått under konkursen.

Därefter betalas borgenärer med särskild förmånsrätt — typiskt innehavare av panträtt i specifik egendom som fastigheter eller inventarier. Banken som har pant i företagets fastighet får alltså betalt före andra borgenärer.

Sedan kommer borgenärer med allmän förmånsrätt — företagshypotek (ger borgenären rätt till en andel av företagets totala tillgångar) och skatte- och avgiftsfordringar. Anställdas lönefordringar har också allmän förmånsrätt.

Sist betalas oprioriterade borgenärer — leverantörer, andra företag och privatpersoner med vanliga fordringar. I praktiken får oprioriterade borgenärer sällan ut mer än en bråkdel av sina fordringar, och ofta ingenting alls.

Personlig konkurs

Privatpersoner kan också försättas i konkurs, men det är relativt ovanligt i Sverige. Personlig konkurs innebär att dina tillgångar (utom beneficium — det du behöver för grundläggande levnad) tas i anspråk för att betala skulderna.

Till skillnad från företagskonkurs försvinner inte en privatpersons skulder efter konkursen. De skulder som inte täcks av konkursboets tillgångar kvarstår som fordringar mot dig. Det innebär att personlig konkurs sällan löser grundproblemet.

Under konkursen får du inte bedriva näringsverksamhet, och du kan bli föremål för reseförbud om det finns risk att du undandrar tillgångar. Du måste samarbeta med konkursförvaltaren och lämna fullständig information om din ekonomi.

Personlig konkurs registreras hos Kronofogden och syns i kreditupplysningar i fem till tio år. Det påverkar din möjlighet att få lån, hyra bostad och i vissa fall dina anställningsmöjligheter.

I de flesta fall är skuldsanering en bättre lösning än personlig konkurs för privatpersoner med oövervinnliga skulder. Skuldsanering leder till att skulderna faktiskt skrivs av efter en betalningsperiod.

Skuldsanering — en väg ur skulderna

Skuldsanering är ett förfarande som gör det möjligt för svårt skuldsatta privatpersoner att bli av med sina skulder. Reglerna finns i skuldsaneringslagen och ansökan görs hos Kronofogden.

Grundkraven för skuldsanering är att du är så skuldsatt att du inte kan betala dina skulder inom överskådlig framtid (kvalificerad insolvens), att det är skäligt med hänsyn till dina personliga och ekonomiska förhållanden, och att du inte har fått skuldsanering tidigare (inom viss tid).

Processen inleds med en ansökan till Kronofogden. Du måste redogöra för alla dina skulder, inkomster, tillgångar och utgifter. Kronofogden gör sedan en betalningsplan — normalt fem år — där du betalar det du kan utifrån din betalningsförmåga.

Under betalningsperioden lever du på existensminimum. All inkomst utöver vad du behöver för grundläggande levnad (mat, hyra, försäkring) går till att betala skulderna. Efter periodens slut skrivs de återstående skulderna av.

Sedan 2016 finns också F-skuldsanering för företagare. Det ger överskuldsatta företagare möjlighet att få sina företagsskulder sanerade under en treårsperiod, förutsatt att de lägger ned sin verksamhet.

Företagsrekonstruktion — alternativ till konkurs

Företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har ekonomiska problem men som bedöms kunna överleva med rätt åtgärder. Lagen om företagsrekonstruktion ger företaget andrum att omstrukturera sin verksamhet.

Under rekonstruktionen skyddas företaget från utmätning och konkursansökningar. Företaget får en rekonstruktör — vanligtvis en advokat — som leder arbetet med att ta fram en rekonstruktionsplan.

Rekonstruktionsplanen kan innebära nedskärningar, omstrukturering av skulder (skuldnedskrivning), försäljning av delar av verksamheten eller andra åtgärder för att göra företaget lönsamt igen.

Ett centralt verktyg vid företagsrekonstruktion är ackord — en uppgörelse med borgenärerna om att skriva ned skulderna. Ackordet kräver att en majoritet av borgenärerna godkänner planen och att det fastställs av tingsrätten.

Företagsrekonstruktion pågår normalt i tre månader men kan förlängas. Om rekonstruktionen misslyckas — till exempel om borgenärerna inte godkänner ackordet — kan företaget ändå försättas i konkurs.

Ansvar och konsekvenser

Styrelseledamöter i aktiebolag har ett personligt ansvar att agera vid kapitalbrist. Om bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen upprätta en kontrollbalansräkning och vid behov kalla till bolagsstämma.

Om styrelsen inte följer reglerna om kontrollbalansräkning riskerar ledamöterna personligt betalningsansvar för bolagets skulder som uppstår efter den tidpunkt då kontrollbalansräkningen borde ha upprättats. Detta är ett av de vanligaste grunderna för personligt ansvar.

Bokföringsbrott och skattebrott kan bli aktuellt om företagets bokföring inte sköts korrekt i samband med konkursen. Konkursförvaltaren är skyldig att anmäla misstanke om brott till åklagare.

Näringsförbud kan meddelas den som grovt åsidosatt sina skyldigheter som näringsidkare, till exempel genom att systematiskt undanhålla skatter eller driva verksamhet på borgenärernas bekostnad. Näringsförbud gäller normalt i fem till tio år.

Borgenärerna kan drabbas ekonomiskt — leverantörer som inte får betalt, anställda som förlorar jobb (dock med lönegaranti) och banker som gör kreditförluster. Att bevaka sina fordringar i konkursen är viktigt för att maximera chanserna till utdelning.

Tips vid ekonomiska svårigheter

Agera tidigt. Ekonomiska problem som ignoreras tenderar att förvärras snabbt. Kontakta en rådgivare vid de första tecknen på betalningssvårigheter — kommunens budget- och skuldrådgivning erbjuder kostnadsfri hjälp.

Kontakta dina borgenärer proaktivt och försök förhandla om avbetalningsplaner eller anstånd. De flesta borgenärer föredrar en frivillig uppgörelse framför en utdragen indrivningsprocess.

Undersök alla alternativ innan du ansöker om konkurs. Företagsrekonstruktion, ackord och frivilliga uppgörelser med borgenärerna kan ofta vara bättre lösningar som bevarar mer värde för alla parter.

Anlita en jurist med erfarenhet av insolvensrätt tidigt i processen. Rätt rådgivning kan vara skillnaden mellan att rädda företaget och att hamna i konkurs. Många insolvensadvokater erbjuder en inledande bedömning till fast pris.

Om skuldsanering är aktuellt — förbered din ansökan noggrant. Kronofogden avslår ansökningar som är ofullständiga eller där den sökande inte kan visa att skulderna verkligen är oövervinnliga. Kommunens skuldrådgivare kan hjälpa dig med ansökan.

Vanliga frågor

Relaterade guider