Trafikbrott

Fortkörning och hastighetsöverträdelser

Fortkörning är det vanligaste trafikbrottet i Sverige. Du kan bli bötfälld genom fartkamera (automatisk trafikövervakning), poliskontroll med laser eller radar, eller polisjakt och efterföljande rapportering. Bötesbeloppet beror på hur mycket du överskridit hastighetsgränsen och den gällande begränsningen.

Böterna för fortkörning följer en trappstegsmodell: 1–10 km/h för fort ger 2 000 kr, 11–15 km/h ger 2 400 kr, 16–20 km/h ger 2 800 kr, 21–25 km/h ger 3 200 kr, 26–30 km/h ger 3 600 kr, och 31 km/h eller mer hanteras som vårdslöshet i trafik med betydligt strängare påföljder.

Vid hastighetsöverträdelser med mer än 30 km/h, eller vid lägre hastigheter men under särskilt försvårande omständigheter (exempelvis nära skola eller vid vägarbete), kan brottet rubriceras som vårdslöshet i trafik. Straffet är böter eller fängelse i upp till sex månader.

Fartkameror kan bara fotografera framåt, vilket innebär att föraren måste identifieras. Om du inte kan identifieras på fotot faller ärendet. Du är inte skyldig att ange vem som körde bilen. Däremot har polisen rätt att utreda ärendet och kan höra dig om omständigheterna.

Rattfylleri och drograttfylleri

Rattfylleri innebär att du kör med en alkoholhalt i blodet på 0,2 promille eller mer, eller 0,10 mg/liter i utandningsluft. Grovt rattfylleri gäller vid 1,0 promille eller mer, eller om körningen inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.

Straffet för rattfylleri av normalgraden är böter eller fängelse i högst sex månader. I praktiken döms de flesta till böter (dagsböter baserade på inkomst) och körkortsåterkallelse i minst 12 månader. Grovt rattfylleri ger fängelse i lägst 14 dagar och högst två år, samt körkortsåterkallelse i minst 24 månader.

Drograttfylleri innebär att du kör med narkotika i blodet. Sverige har nollgräns — alla mätbara halter av narkotikaklassade substut räcker för fällande dom. Undantag gäller om substansen intagits enligt ordination från läkare och inte påverkat körförmågan.

Polisen kan stoppa dig för utandningsprov (blåsning) utan misstanke — det är en rutinkontroll. Om provet visar positivt tas du med för blodprov som utgör den rättsliga bevisningen. Du har inte rätt att vägra utandningsprov, men du kan begära blodprov om du anser att utandningsprovet är felaktigt.

Smitning från olycksplats

Smitning innebär att du lämnar en olycksplats utan att stanna och lämna uppgifter om dig själv. Skyldigheten att stanna gäller vid alla trafikolyckor — även om det bara är materiella skador. Du ska stanna, identifiera dig, och om någon skadats ska du kalla på hjälp och vänta på polis.

Straffet för smitning (obehörigt avvikande från trafikolycksplats) är böter eller fängelse i upp till sex månader. Om olyckan medfört personskador och du inte stannat kan straffet skärpas. Smitning efter allvarlig olycka kan leda till fängelse.

Om du kör på en parkerad bil och ägaren inte är på plats ska du lämna dina kontaktuppgifter under vindrutetorkaren och anmäla händelsen till polisen eller fordonets ägare så snart som möjligt. Att bara köra därifrån räknas som smitning.

Smitning leder normalt till körkortsåterkallelse, särskilt om det funnits personskador. Om du dessutom var alkoholpåverkad vid olyckan läggs rattfylleri till, vilket ger dubbla påföljder. Smitning ses som en försvårande omständighet vid bedömningen av övriga brott.

Övriga trafikbrott

Olovlig körning innebär att du kör utan giltigt körkort. Det kan bero på att du aldrig haft körkort, att det återkallats, eller att det gått ut. Straffet är böter. Vid upprepade tillfällen kan det dömas som grov olovlig körning med fängelse i upp till sex månader.

Vårdslöshet i trafik innebär att du brustit i den omsorg som krävs i trafiken och att detta inneburit fara. Exempel är kraftig fortkörning, körning mot rött ljus, farliga omkörningar och användning av mobiltelefon under körning som leder till farliga situationer. Straffet är böter eller fängelse i sex månader.

Grov vårdslöshet i trafik (grov oaktsamhet) som inneburit fara för annans liv eller hälsa ger fängelse i lägst 14 dagar och högst fyra år. Vållande till annans död i trafiken kan ge fängelse i upp till sex år, och vållande till kroppsskada upp till fyra år.

Körning utan bilbälte ger böter på 1 500 kronor. Användning av mobiltelefon under körning ger böter på 1 500 kronor sedan den skärpta lagen 2023. Körning med för tung last, bristfälliga bromsar eller andra tekniska brister kan ge böter eller körförbud.

Körkortsåterkallelse

Transportstyrelsen beslutar om körkortsåterkallelse. Återkallelse sker vid trafikbrott som rattfylleri, grov fortkörning, smitning och upprepade förseelser. Spärrtiden varierar: normalt 1–36 månader beroende på brottets allvar.

Vid rattfylleri av normalgraden är spärrtiden normalt 12 månader. Vid grovt rattfylleri minst 24 månader. Vid fortkörning med mer än 30 km/h normalt 2–3 månader. Vid smitning med personskada normalt 6–12 månader. Vid upprepade förseelser inom en tvåårsperiod kan körkortet återkallas.

Alkolås kan beviljas som alternativ till total körkortsåterkallelse vid rattfylleri. Du får då köra med ett fordon utrustat med alkolås som kräver godkänt utandningsprov innan bilen startar. Villkorstiden är normalt 12–24 månader och du betalar alkolåset själv.

Prövotid gäller i två år efter att du fått tillbaka körkortet. Under prövotiden kan körkortet återkallas igen vid även mindre förseelser. Om körkortet återkallas under prövotid måste du göra om hela körkortsprovet (teori och praktik).

Straff och påföljder

Böter vid trafikbrott är antingen penningböter (fasta belopp, exempelvis 2 000 kr för fortkörning) eller dagsböter (baserade på inkomst, exempelvis 30–150 dagsböter). Dagsböter beräknas utifrån din inkomst — en dagsbots belopp kan vara 50–1 000 kronor.

Villkorlig dom med samhällstjänst är en vanlig påföljd vid grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik. Du slipper fängelse men måste utföra obetalat arbete (40–240 timmar). Om du bryter mot villkoren kan den villkorliga domen omvandlas till fängelse.

Fängelse utdöms vid de allvarligaste trafikbrotten. Grovt rattfylleri ger ofta fängelse i 1–3 månader. Grov vårdslöshet i trafik kan ge fängelse i upp till fyra år. Vållande till annans död kan ge upp till sex år. Förstagångsförbrytare kan dock ofta få villkorlig dom.

Skadestånd kan krävas av den som drabbats av trafikbrottet. Trafikförsäkringen täcker personskador för alla inblandade, men vid rattfylleri kan försäkringsbolaget kräva att du betalar tillbaka (regressrätt). Skadeståndet kan omfatta sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk samt kränkningsersättning.

Att försvara sig vid trafikbrott

Du har alltid rätt att bestrida ett trafikbrott. Vid fortkörning kan du ifrågasätta mätningens tillförlitlighet, identifieringen av föraren (vid kamerabild), eller omständigheter som nödvärn eller nöd. Det kan dock vara svårt att nå framgång om det finns teknisk bevisning.

Vid rattfylleri kan försvaret ifrågasätta provtagningens korrekthet, tidpunkten för alkoholintaget (efterförtäring — att du druckit efter körningen), eller om blodprovet hanterats korrekt. En erfaren brottmålsadvokat kan identifiera svagheter i åklagarens bevisning.

Du har rätt till offentlig försvarare vid allvarligare trafikbrott om det finns risk för fängelse. Vid grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik utser domstolen normalt en offentlig försvarare. Kostnaden betalas av staten (men du kan bli återbetalningsskyldig vid fällande dom).

Ordningsföreläggande (strafföreläggande) erbjuds ofta av polis eller åklagare vid enklare trafikbrott. Om du godkänner föreläggandet slipper du rättegång men erkänner brottet. Du har alltid rätt att neka och begära rättegång — men tänk på att rättegångskostnaderna kan bli högre.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Källor

• Transportstyrelsen
• Polismyndigheten
• Domstolsverket

Informationen i denna guide är av allmän karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning.