Brottsofferstöd

Dina rättigheter som brottsoffer

Som brottsoffer (målsägande) i Sverige har du en rad lagstadgade rättigheter. Du har rätt att bli informerad om utredningens gång, rätt att begära skadestånd, rätt till målsägandebiträde vid allvarliga brott, och rätt att närvara vid rättegången.

Polisen är skyldig att informera dig om dina rättigheter vid anmälningstillfället. Du har rätt att få veta om den misstänkte gripits, häktats, släppts fri eller rymt. Du ska också informeras om ärendet läggs ner eller om åtal väcks.

Du har rätt att lämna synpunkter under utredningen och att begära kompletterande utredningsåtgärder. Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal kan du överklaga beslutet till överåklagaren. I vissa fall kan du väcka enskilt åtal om åklagaren inte gör det.

Sekretess kan begäras för dina personuppgifter i förundersökningen och domstolshandlingar. Det är särskilt viktigt om du riskerar hot eller trakasserier. Kontakta åklagaren eller domstolen om du vill att dina uppgifter ska skyddas.

Målsägandebiträde — din advokat

Ett målsägandebiträde är en advokat eller jurist som domstolen utser för att hjälpa dig som brottsoffer. Biträdet är kostnadsfritt — staten betalar. Du har rätt till målsägandebiträde vid allvarligare brott som sexualbrott, grov misshandel, rån och brott i nära relation.

Målsägandebiträdet stöttar dig genom hela rättsprocessen: från förundersökningen och polisförhör, till förberedelse inför rättegång och under själva förhandlingen. Biträdet hjälper dig formulera och framställa skadeståndskrav och ser till att dina rättigheter tillvaratas.

Du kan önska ett specifikt målsägandebiträde, till exempel en advokat du hört goda saker om eller som är specialiserad på den aktuella brottstypen. Domstolen försöker tillmötesgå ditt önskemål om det är möjligt.

Om du inte beviljas målsägandebiträde — exempelvis vid mindre allvarliga brott — kan du ändå anlita en egen advokat. Kostnaden kan då täckas av ditt rättsskydd i hemförsäkringen. Åklagaren kan också hjälpa dig med skadeståndskravet utan att du har ett biträde.

Ersättning och skadestånd

Som brottsoffer kan du ha rätt till tre typer av ekonomisk ersättning: skadestånd från gärningspersonen, försäkringsersättning från ditt försäkringsbolag och brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten.

Skadestånd ska krävas från gärningspersonen och kan innefatta ersättning för personskada (sjukvårdskostnader, inkomstförlust, sveda och värk), sakskada (stöldgods, skadad egendom) och kränkningsersättning. Åklagaren hjälper normalt till att framställa kravet i brottmålet.

Hemförsäkringen täcker ofta stölder och skadegörelse med ett avdrag för självrisk. Kontrollera dina villkor och anmäl skadan till försäkringsbolaget så snart som möjligt efter brottet. Du behöver normalt visa polisanmälan för att få ersättning.

Dokumentera alla skador och förluster direkt — fotografera skador, spara kvitton på mediciner och transportkostnader, och begär intyg från läkare. God dokumentation är avgörande för att maximera din ersättning.

Brottsskadeersättning från staten

Om gärningspersonen inte kan betala skadeståndet och din försäkring inte täcker skadan kan du ansöka om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten. Brottsskadeersättning är statens skyddsnät för brottsoffer.

Brottsskadeersättning kan utgå för personskada och kränkning. Sakskada ersätts normalt bara om brottsoffret befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Ansökan ska göras inom tre år från det att domen vunnit laga kraft eller ärendet lagts ner.

För att ansöka behöver du en kopia av domen eller nedläggningsbeslutet, dokumentation av dina skador och kostnader, och uppgift om eventuell försäkringsersättning. Brottsoffermyndigheten handlägger ärendet och betalar ut ersättningen direkt till dig.

Brottsofferfonden finansieras genom att alla som döms till fängelse betalar en avgift på 800 kronor. Fonden stöder forskning och verksamheter som hjälper brottsoffer. Brottsoffermyndighetens beslut kan överklagas till Nämnden för brottsskadeersättning.

Stödorganisationer

Brottsofferjouren Sverige (BOJ) är den största ideella organisationen för brottsoffer. De erbjuder kostnadsfritt stöd via telefon (0200-21 20 19) och lokala kontor. Stödpersoner kan följa med dig till polisförhör, rättegång och möten med myndigheter.

Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) riktar sig till kvinnor som utsatts för hot och våld. Samtalet är gratis, anonymt och syns inte på telefonräkningen. De förmedlar även kontakt med kommunens socialtjänst och skyddat boende vid behov.

BRIS (Barnens Rätt i Samhället) stöttar barn och unga som utsatts för brott. De nås på 116 111. Stödsamtal är anonyma och kostnadsfria. BRIS har även en vuxentelefon (077-150 50 50) för vuxna som är oroliga för ett barn.

Socialtjänsten i din kommun har skyldighet att erbjuda stöd till brottsoffer. Det kan handla om krisstöd, samtalskontakt, hjälp med skyddat boende, ekonomiskt bistånd och kontakt med andra stödinstanser. Kontakta kommunens socialförvaltning för att få hjälp.

Ytterligare organisationer inkluderar Riksorganisationen för Kvinnojourer och Tjejjourer i Sverige (ROKS), Unizon (kvinno- och tjejjourer), Manscentrum (för män som utsatts för våld), och Stödcentrum för unga brottsutsatta i flera kommuner.

Under rättegången som målsägande

Som målsägande har du rätt att närvara under hela rättegången, även om du inte behöver vittna. Du har rätt att sitta bredvid ditt målsägandebiträde under förhandlingen. Om du vill kan du be att den tilltalade avlägsnas under ditt förhör.

Du kan begära att rättegången hålls bakom stängda dörrar, vilket innebär att varken åhörare eller media får vara närvarande. Det beviljas regelmässigt i sexualbrottmål och kan beviljas i andra känsliga mål. Domaren beslutar i varje enskilt fall.

Under ditt förhör ställs frågor av åklagaren, ditt målsägandebiträde och försvarsadvokaten. Förbered dig genom att prata igenom händelseförloppet med ditt biträde. Berätta sanningen, var inte rädd för att visa känslor och be om pauser om du behöver det.

Domsbeskedet kan komma direkt efter rättegången eller vid ett senare tillfälle. Om den tilltalade frikänns kan åklagaren överklaga. Som målsägande kan du inte överklaga friande domar, men du kan överklaga skadeståndsfrågan till hovrätten.

Återhämtning efter brott

Det är normalt att reagera starkt efter att ha utsatts för brott. Vanliga reaktioner är rädsla, ilska, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, skuld- och skamkänslor samt återupplevelser av händelsen. Dessa reaktioner är normala och avtar ofta med tiden.

Sök professionellt stöd om dina reaktioner inte avtar eller om de påverkar din vardag. Vårdcentralen kan remittera dig till kurator eller psykolog. Vid akut kris kan du kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ringa 1177 för rådgivning.

Många brottsoffer upplever att det hjälper att prata med andra som haft liknande erfarenheter. Brottsofferjouren och andra organisationer arrangerar stödgrupper. Att bearbeta upplevelsen tar tid — var inte för hård mot dig själv.

Kom ihåg att det aldrig är ditt fel att du utsatts för brott. Oavsett omständigheterna ligger ansvaret alltid hos gärningspersonen. Du har rätt till stöd och hjälp, och det finns ingen tidsgräns för när du kan söka det.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Källor

• Advokatsamfundet
• Domstolsverket
• Rättshjälpsmyndigheten

Informationen i denna guide är av allmän karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning.