Kontaktförbud

Vad är kontaktförbud?

Kontaktförbud är ett beslut som förbjuder en person (förbudspersonen) att kontakta, besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person (skyddspersonen). Syftet är att skydda personer som riskerar att utsättas för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier.

Beslutet fattas av åklagare och kan överklagas till tingsrätten. Kontaktförbudet gäller oavsett kommunikationssätt — det omfattar telefonsamtal, sms, mejl, sociala medier, brev och personliga besök. Även indirekt kontakt genom tredje person kan omfattas.

Kontaktförbud skiljer sig från besöksförbud, som var den tidigare benämningen. Sedan 2011 heter det kontaktförbud och omfattar fler kontaktformer än bara fysiska besök. Det är ett civilrättsligt beslut men med straffrättsliga konsekvenser vid överträdelse.

Olika typer av kontaktförbud

Det finns fyra typer av kontaktförbud med olika grader av skydd. Ordinärt kontaktförbud är den vanligaste formen och innebär att förbudspersonen inte får kontakta eller följa efter skyddspersonen. Det utvidgade kontaktförbudet innebär dessutom att förbudspersonen inte får uppehålla sig i närheten av skyddspersonens bostad, arbetsplats eller andra platser där denne brukar vistas.

Särskilt utvidgat kontaktförbud är den mest ingripande formen och innebär att förbudspersonen inte får vistas inom ett större geografiskt område, exempelvis en hel stadsdel. Denna typ kombineras alltid med elektronisk övervakning (fotboja). Kontaktförbud avseende gemensam bostad innebär att förbudspersonen förbjuds att återvända till den bostad som parterna delar.

Valet av typ beror på hotbilden och omständigheterna. Åklagaren gör en proportionalitetsbedömning där skyddspersonens behov vägs mot inskränkningen i förbudspersonens rörelsefrihet. Ju allvarligare hotbild, desto mer ingripande förbud kan motiveras.

Hur ansöker man om kontaktförbud?

Du ansöker om kontaktförbud hos Polismyndigheten eller direkt hos åklagare. Det vanligaste är att göra en polisanmälan och i samband med det begära kontaktförbud. Polisen vidarebefordrar då ansökan till åklagaren som fattar beslut.

I ansökan bör du beskriva varför du behöver skydd: vilka hot eller trakasserier du utsatts för, hur ofta de sker och vilken rädsla du känner. Dokumentation stärker din ansökan — spara sms, mejl, skärmdumpar från sociala medier och anteckna datum och klockslag för händelser. Vittnen som kan styrka din berättelse är också värdefullt.

Åklagaren ska fatta beslut skyndsamt, ofta inom några dagar. Vid akut fara kan ett interimistiskt (tillfälligt) kontaktförbud beslutas omedelbart och gälla tills ärendet hunnit utredas ordentligt. Du har rätt att få beslutet omprövat av tingsrätten om ansökan avslås.

Vilka skäl krävs för kontaktförbud?

För att kontaktförbud ska meddelas krävs att det finns risk för brott, förföljelse eller allvarliga trakasserier. Åklagaren gör en riskbedömning där man väger sannolikheten för att brott ska begås mot den inskränkning som förbudet innebär för den andre personen.

Tidigare brottslighet väger tungt i bedömningen. Om personen tidigare dömts för våld, hot, ofredande eller liknande brott mot dig, stärker det ansökan avsevärt. Även pågående trakasserier som inte nått upp till brottslig nivå kan vara tillräckliga om de sammantaget skapar en allvarlig situation.

Det krävs inte att ett brott redan begåtts — det räcker att det finns en konkret risk. Relevanta omständigheter inkluderar: upprepade oönskade kontakter, uttalade hot, kontrollerande beteende, stalkning, tidigare våld i relationen, och om personen bryter mot uttalade önskemål om att lämnas ifred. Relationer med inslag av våld i nära relation bedöms ofta strängare.

Vad händer vid överträdelse av kontaktförbud?

Att bryta mot ett kontaktförbud är ett brott enligt lagen om kontaktförbud. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Om överträdelsen är grov, exempelvis om den innefattar våld eller hot, kan straffet bli fängelse i högst två år.

Om förbudspersonen bryter mot kontaktförbudet ska du omedelbart kontakta polisen på 112 vid akut fara eller 114 14 för att göra en polisanmälan. Dokumentera överträdelsen om möjligt — spara meddelanden, ta skärmdumpar, notera datum, tid och eventuella vittnen.

Upprepade överträdelser kan leda till att åklagaren beslutar om ett mer ingripande kontaktförbud. Om ett ordinärt kontaktförbud överträds kan det utvidgas, och vid överträdelse av utvidgat kontaktförbud kan särskilt utvidgat kontaktförbud med elektronisk övervakning beslutas. Varje överträdelse behandlas som ett separat brott.

Giltighetstid och förlängning

Ett kontaktförbud gäller för en bestämd tid, högst ett år i taget. Kontaktförbud avseende gemensam bostad gäller högst två månader och kan förlängas med högst två veckor i taget. När tiden löper ut upphör förbudet automatiskt om det inte förlängs.

Du kan ansöka om förlängning innan kontaktförbudet löper ut. Åklagaren gör då en ny bedömning av om det fortfarande finns risk som motiverar förbud. Det finns ingen övre gräns för hur många gånger ett kontaktförbud kan förlängas — så länge riskbedömningen motiverar det kan det förlängas år efter år.

Om situationen förändras kan kontaktförbudet hävas i förtid, antingen på förbudspersonens begäran eller på åklagarens eget initiativ. Skyddspersonen informeras alltid innan ett förbud hävs. Det är viktigt att anmäla alla överträdelser och nya hotfulla beteenden, eftersom detta stärker grunden för förlängning.

Rätten till juridiskt stöd

Om du har utsatts för brott och ansöker om kontaktförbud kan du ha rätt till ett målsägandebiträde — en advokat som tillvaratar dina intressen utan kostnad. Vid allvarligare brott som misshandel, sexualbrott och olaga förföljelse utses normalt ett målsägandebiträde av domstolen.

Du kan också få hjälp av brottsofferjouren eller en kvinnojour om du utsätts för våld i nära relation. Dessa organisationer kan ge stöd i processen att ansöka om kontaktförbud och hjälpa dig med praktiska frågor som boende och säkerhetsplanering.

Den som kontaktförbudet riktas mot har också rätt till juridiskt bistånd. Förbudspersonen kan överklaga åklagarens beslut till tingsrätten och har rätt att yttra sig innan beslut fattas, utom i akuta fall med interimistiskt förbud. Rätten till en rättvis prövning gäller för båda parter.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Källor

• Advokatsamfundet
• Domstolsverket
• Rättshjälpsmyndigheten

Informationen i denna guide är av allmän karaktär och ersätter inte juridisk rådgivning.